Den snabba maten - Falafel

Falafel är både gott och går snabbt att laga. Det går även att krydda falafeln på olika sätt för att använda den till olika typer av rätter. Kan serveras med kokt bulgur eller couscous lika väl som till rostad potatis eller en sallad. Valmöjligheten är stor och tillbehören går att variera. Man tar helt enkelt det som passar för dagen.

Här följer mitt recept på falafel

Blir ca 20 falafelbollar

• 240 g Kikärtor (en burk utan vätska)
  
• 1 klyfta Vitlök (eller efter smak)


• 50 g Persilja (ett knippe)


• 1/2 dl Mjöl


• Kryddor (Jag använder oftast chilipulver och svartpeppar)

1. Häll av kikärtorna och skölj de med vatten.


2. Häll sedan kikärtorna i en matberedare och lägg i persilja, kryddor och pressa i vitlök.


3. Mixa tills det blivit en massa med småbitar i.


4. Pudra mjöl över massan och rör runt med en sked. Mjölet hjälper till att hålla ihop falafeln. Mixa inte för då finns det risk att det blir degigt och då blir falafeln till gummibollar.


5. Forma sedan kikärtsmassan till små bollar.


6. Sedan är det dags att fritera alternativt steka falafeln. Om du inte har en fritös går det alldeles utmärkt att ta en liten kastrull och värma upp olja i denna, en centimeter olja i botten är tillräckligt.


7. Lägg falafelbollarna på hushållspapper för att bli av med överflödig olja.


8. Ta de tillbehör du vill ha och njut av god falafel.
   
   

Tips! Göra en stor satts med falafel att lägga i frysen till de dagar ”du inte har tid”, rulla bollar och frys in.

Prisa färska örter

Det är en ren fröjd att kunna stoppa ner näsan i ett knippe färska örter! Dofterna som slår emot en är omotståndliga. Den kraftigt gröna färgen som skiner och signalerar om friskhet och liv är enorm. Dessa underbara färska örter är något vi borde använda oftare, det är allt för vanligt att bara ha dessa torkade i en burk. Örterna sprider matglädje varje dag i köket även när de inte används i matlagningen. Bara närvaron av de gröna undren gör atmosfären i köket mycket härlig. Under vintern sprider de extra mycket glädje. De ljuvliga örterna blir då också en mysig kontrast till vintern utanför med sina gnistrande bländvita snödrivor.

Jag brukar så mina egna örter i omgångar så att jag alltid ska ha färska och friska örter till hands. En omgång på vårkanten som används under sommaren och sedan en gång i slutet av sommaren som används över vintern. Det som finns kvar av de örter jag redan har klipper jag ner och lägger i en låda i frysen för att inget ska gå till spillo. De frysta örterna är alltid bra att ha när de färska örterna ska växa till sig eller när man för tillfället av någon annan anledning inte har färska örter tillgängligt. Anledningen till att jag bara låter mina örter växa ungefär ett halvår är att de tillslut blir träiga av att man hela tiden plockar av bladen.

Örter är ypperligt att smaksätta alla möjliga anrättningar med så som dressingar, mat och dryck. Även mycket vackra att dekorera med, inte alltid nödvändigtvis på det man ska äta utan i en vas som ett friskt inslag på bordet.

En favorit är att ta ett knippe av någon god ört till exempel basilika och mixa den tillsammans med olja så har man en underbar illgrön olja som kan användas till det mesta i matväg. Oljor som denna, beroende på ört, är prima att piffa upp exempelvis fisk eller soppor. Det är bara att prova sig fram med örter oftast fungerar det alldeles utmärkt.

Använd hjärtat när ni lagar mat för som ni vet handlar det om kärlek.

Hyllning till gröten!

Gröt är en universalmåltid som passar sig nästan jämt. Det är en kanonfrukost, perfekt start på dagen! Gröten passar även utmärkt som lunch till exempel för den ”som inte har tid” för gröt är snabblagat. Om man har ätit en större lunch är gröten också ypperlig som kvällsmål. Varför är det då så många som ogillar gröt? De svar jag har fått tyder på att det är konsistensen som inte är aptitlig. Konsistensen är en nyckelfaktor när det kommer till gröt för även de som gillar gröt har ofta en bestämd uppfattning av hur gröten ska tillagas och vilken konsistens resultatet ska ha. Enligt det jag har uppfattat så får gröten enligt många inte vara ”för grötig”?! En ogrötig gröt alltså? Så för den som inte gillar gröt handlar det kanske bara om att lyckas hitta den rätta konsistensen på sin gröt. En annan intressant iakttagelse är att flera tycker om risgrynsgröt men inte någon annan grötsort… Det fick mig att fundera över de olika tillagningssätten för gröt. Risgrynsgröt kokas som bekant med mjölk och kanelstång som grund och kan senare smaksättas med diverse kryddor, sylt eller traditionsenlig klick smör. Det kanske är tillagningen det hela hänger på? Det är möjligtvis inte lika vanligt att krydda upp andra grötsorter på samma sätt som med risgrynsgröten? De grötdiskussioner jag haft de senaste dagarna har ofta hamnat på en vild debatt om havregrynsgröten. Denna havregrynsgröt är en het debattfråga! Här kunde jag återknyta sambandet mellan tillagningsmetod och gillande av gröt. Det hettade nämligen till när man började diskutera om havregrynen skulle kokas i vatten eller mjölk. Där har vi det! För det visade sig nämligen vara så att personer som inte tyckt om gröt innan och sedan provat havregrynsgröt kokad i mjölk tyckte att det var gott! Jag själv tycker om gröt i de flesta former och det gör mig inte så mycket om gröten är rinnig, stabbig eller grötig. Men det har alltså stor betydelse för de flesta andra så mitt råd till er grötskeptiker är att koka alla sorters gröt som risgrynsgröt. Jag tror också att tillbehören kan ha stor betydelse så prova olika alternativ för gröt är fantastiskt! Ha socker och kanel, blåbär, skivad banan, rivet äpple, sylt, mos, mjölk eller varför inte några russin på den ljuvliga gröten.

Denna oerhört tacksamma gröt som man kan variera på så oändligt många sätt är maträtt värd att satsa på!

Gröten håller oss mätta!

På resande fot

Jag ska själv vara på resande fot ett par timmar idag och kom att fundera över den ultimata matsäcken. Matsäck är ändå något speciellt, inte som en vanlig lunchlåda. Jag tror att spänningen ligger i att man inte helt säkert vet var man kommer att inta denna enportions picnic. Lunchlådan kan man planera på ett annat sätt, ofta vet man om man har möjlighet att värma upp maten eller en plats att förbereda den på. När det gäller lunchlådan vet man även i vilken miljö den antagligen kommer att förtäras. Men nu, den speciella upplevelsen med matsäcken. Redan när jag var liten och var på utflykt med skolan var det alltid något speciellt med matsäcken jag väntar med spänning på att få veta vad vännerna fått med sig för mat hemifrån. Någon kanske var missnöjd med sin mat och byter till sig någon annans… Jag hade alltid pannkakor med hallonsylt med mig i en knallröd låda, enligt mig fanns det inget bättre. Idag får jag dock nöja mig med ett par smörgåsar då jag inte tänkt på att jag skulle iväg. Fick också med mig några solbullar som jag bakade igår och en flaska vatten. Vatten måste ändå vara den bästa dryck att ha med sig, man kan göra mycket av det. Lätt att blanda till saft eller te eller bara pressa i lite citron.

Jag tror nog att det handlar mycket om vart man ska. Vad passar sig att ha med? Den ultimata matsäcken beror nog på destinationen men jag måste säga att smörgåsar och pastasallad passar oftast in.

Trevlig resa!

Den feta tisdagen

Så var det dags för årets semelbakning... Det bästa med att baka vetedeg är nog ändå att få smula den härliga färska jästen. Jag vet inte varför jag tycker att det är så roligt men det tycker jag!! Den faller isär på ett sådant intressant sätt.

Här är det recept som jag använder:
Blir ca 16 bullar

• 75 g smör
• 2,5 dl mjölk
• 25 g jäst
• drygt 1 krm salt
• 1 tsk kardemumma
  
• 1/2 dl socker
• 7,5 dl vetemjöl

• 1 ägg (till pensling)
• Grädde (fyllning)
  
• Mandelmassa (fyllning)
  

Det är mycket enkelt att göra en vetedeg...

1. Man smälter smöret och häller på mjölken, den brukar då få lagom temperatur vilket är 37 grader om inte får man värma upp blandningen något eller kyla ner den.
2. Sedan är det dags för favoritmomentet nämligen att smula jästen. Rör runt så att jästen löser upp sig i smör-mjölkblandningnen.
3. Häll i salt, socker, kardemumma och rör om.
4. Tillsätt mjölet och knåda till armarna domnat...då brukar man ha en fin deg.
5. Låt degen jäsa i sin bunke i ca 40 minuter. Sätt även på ugnen vid detta tillfälle på 225 grader.
6. Rulla nu bullar, så stora eller små du vill, och lägg dem på en plåt. Låt dem jäsa i ytterligare ca 30 minuter.
7. Pensla bullarna med ägg och grädda mitt i ugnen i ca 10 minuter.
8. Vispa grädde och mosa mandelmassa (eller gör i ordning den fyllning du vill ha)
9. Ta ut bullarna ur ugnen och låt dem svalna.
10. Montera bullarna och ät med till exempel varm mjölk eller annat önskvärt tillbehör.

Tips!
När man ska jäsa degen kan man ställa bunken över en kastrull med varmt vatten alternativt ställa bunken på spisen så att utblåset från ugnen blåser under bakduken.

Variationen på fyllning i semlor är oändlig och det är bara fantasin som sätter gränser så prova gärna nya påfund när du bakar. Ett förslag kan vara kanelsemlor med äppelmos och vaniljkräm.

Huvudsaken är att man har roligt och att det blir gott!
Personligen tycker jag att det är enormt trevligt med sällskap i köket!

Smaklig måltid!

Tillsammans med en tom stol

Det måste vara den mest speciella egen tid vi kan ha med oss själva. Att sitta och äta en god måltid samtidigt som man kan och får sitta och fantisera om vad man vill. Här är en stund som man kan göra till sin egen, en stund som är din. Hemligheten är att hitta fokus. Ett av de misstagen vi gör när vi äter själva är att vi sitter och stirrar på en tom stol vilket får oss att känna avsaknad, något fattas oss. Men i själva verket är det inte alls så, vi har ju sällskap av våra tankar och rummet som omger oss. Ett lätt sätt att bli av med denna känsla är att ta bort stolen och fokusera på det som tillhör dig vid bordet. Nu för att försöka besvara på TEs fråga om hur man gör det roligare… Planering är en nyckel i ensamätandet! När man ska bestämma sig för vad man ska äta får man göra det till en utmaning. Du kan tillexempel bestämma ett tema för den mat du ska göra, en temamåltid. Eller så kan man ta det ypperliga tillfället att prova ut nya recept som man vid ett senare tillfälle kan imponera med på sina vänner. Om man inte är så förtjust i matlagande förvandlar man det till något man gillar. Köket kan bli ett labb, matlagning handlar mycket om kemi, eller din personliga restaurang där du är köksmästare och får göra som du vill. Gör en veckomeny med fler förslag än dagar (se bara till att de är gjorda på ungefär samma ingredienser så att man inte köper dubbelt) sen när dagen kommer sätter man sig ner vid sitt bord och väljer vilken maträtt som passar för dagen. När du sedan lagar maten försök att diska undan så gott det går så har du mindre disk att ta hand om när du har ätit färdigt. När det är dags för disken föreslår jag att man omvandlar köket till ett disko, sätt igång favorit musiken och sjung i diskborsten och utan att man vet ordet av så är disken borta!

Jag tycker att man ska bjuda hem sina vänner på middag mitt i veckan, det behöver inte alltid vara något speciellt tillfälle. Äta måste alla göra och varför då inte passa på att göra det tillsammans lite då och då? Jag tycker även att det är helt okej att bjuda in sig till någon annan på en vanlig vardagsmiddag, man kan då erbjuda sig att hjälpa till för att komponera ihop måltiden så att alla känner att alla har bidragit med något.

Gör även den ensamma måltiden till en unik upplevelse. Dessa måltider gör också att måltiden blir mer varierande och händelserika. Det kan vara ett intressant samtalsämne under nästa måltid du tillbringar med härliga människor. Diskutera era måltidsupplevelser.

Ensam eller inte vid måltiden – gör den speciell!

En kärleksförklaring till måltiden

Jag frågar mig gång på gång var respekten för måltiden har tagit vägen. Att familjen samlas kring matbordet på kvällarna för att ta del av en god måltid och spännande diskussioner är idag allt mer sällsynt. Den vanliga bortförklaringen "har inte tid" tycker jag inte räcker som ursäkt för att inte ta till vara på en värdefull upplevelse med sina nära och kära. Måltiden är så mycket mer än att bara få i sig bränsle i form av mat, den är en upplevelse. Det börjar redan vid tillagningen av maten, laga maten tillsammans så får man redan där spendera tid med de man tycker om. Låt alla i familjen hjälpa till att skapa den gemensamma måltiden. Alla kan bidra med någonting. Sedan när man slår sig ner för att dela maten med de andra kring bordet ska man inte vara rädd för att prata. "Låt maten tysta mun" är förbi! Kasta dig in i de rafflande diskussionerna och ta del av de fängslande historierna som ditt måltidssällskap har att förmedla. Låt dig själv dela med dig av dina äventyr.

Nästa gång du sätter dig vid matbordet ta till vara på den stunden! Gör varje måltid till en upplevelse inte bara för dig utan för andra. Att sätta sig ner i lugn och ro för att äta gör att man får en paus i en stressad vardag. Ta tillfället i akt och njut, denna stund är till för dig och de du tycker om. Måltidens värde har försummats men vi ska vinna det tillbaka!

Måltiden är en stor del av både fest och vardag, låt oss ta del av detta fantastiska fenomen och sprida glädjen vidare!