tisdag 16 februari 2010

En kärleksförklaring till måltiden

Jag frågar mig gång på gång var respekten för måltiden har tagit vägen. Att familjen samlas kring matbordet på kvällarna för att ta del av en god måltid och spännande diskussioner är idag allt mer sällsynt. Den vanliga bortförklaringen "har inte tid" tycker jag inte räcker som ursäkt för att inte ta till vara på en värdefull upplevelse med sina nära och kära. Måltiden är så mycket mer än att bara få i sig bränsle i form av mat, den är en upplevelse. Det börjar redan vid tillagningen av maten, laga maten tillsammans så får man redan där spendera tid med de man tycker om. Låt alla i familjen hjälpa till att skapa den gemensamma måltiden. Alla kan bidra med någonting. Sedan när man slår sig ner för att dela maten med de andra kring bordet ska man inte vara rädd för att prata. "Låt maten tysta mun" är förbi! Kasta dig in i de rafflande diskussionerna och ta del av de fängslande historierna som ditt måltidssällskap har att förmedla. Låt dig själv dela med dig av dina äventyr.

Nästa gång du sätter dig vid matbordet ta till vara på den stunden! Gör varje måltid till en upplevelse inte bara för dig utan för andra. Att sätta sig ner i lugn och ro för att äta gör att man får en paus i en stressad vardag. Ta tillfället i akt och njut, denna stund är till för dig och de du tycker om.
Måltidens värde har försummats men vi ska vinna det tillbaka!

Måltiden är en stor del av både fest och vardag, låt oss ta del av detta fantastiska fenomen och sprida glädjen vidare!

4 kommentarer:

  1. Åh härligt, kampen har börjat!

    Men vad kan jag i min ensamma lägenhet göra? Borde jag bjuda in mina vänner oftare? Och göra det om vända, bjuda in mig till mina vänner?

    Kan du svara på frågan "hur blir ensamätandet roligt"? Eller ska vi bort från det också?

    Min Julaftonsmorgon 2009 var faktiskt skön att inta alldeles själv. Och reflektera på egenhand över likheter och olikheter i två berättelser om Jesus födelse i Bibeln och varför vissa kristna rörelser inte firar den.

    Annars är tycker jag alla delar i måltidsprocessen kan bli tråkiga om jag är själv: Komma på vad jag ska äta, laga maten, äta maten, diska... Handla mat kan dock vara kul.

    SvaraRadera
  2. Tja, matintag är matintag. Majoriteten av mina måltider intas framför datorn och TV'n helt enkelt för att det är bekvämnt att koppla ifrån hjärnan helt efter en lång dag på skolan eller på jobbet... Men jag antar att det förändras när man tar steget från en 2 manna familj som redan spenderar mycket tid att diskutera olika saker till en 3 manna familj där ordentliga rutiner ska läras in.
    Även om det är skönt att ha sällskap till maten, är det också väldigt skönt att kunna äta ensam, i lugn och ro.

    SvaraRadera
  3. Ja du Erina...Den där TVn skulle jag vilja kasta ut när det gäller matsammanhang..måste dock erkänna att det är den som håller mig sällskap vid vissa måltider också. Men man kan fråga sig vad det för vits med att lära ut ordentliga rutiner när de ändå inte följs...

    SvaraRadera
  4. Jippiii en självsfrände. Mat är antagligen alla människors största intresse även i den stund de säger sig vara ointresserade. Vi måste ju ha mat. Så varför inte följa blogginnehavarens råd; gör måltiden till en viktig stund av samvaro och matlagningen till en gemensam angelägenhet. Kunskapen som föds och vetskapen om vad maten innehåller när mat lagas från grund slår alla påhittat "nyttiga" halv/helfabrikat på fingrarna. Y.S.

    SvaraRadera